I ett väl designat Layer 2-nätverk är redundans en central princip. Det innebär att det finns flera switchar och alternativa vägar för trafiken. Om en länk eller en switch slutar fungera kan trafiken automatiskt ta en annan väg. På så sätt undviks en single point of failure och nätverket får hög tillgänglighet.
Samtidigt innebär redundans en utmaning.
När flera aktiva vägar finns mellan switchar kan det uppstå Layer 2-loopar, vilket gör att Ethernet-ramar cirkulerar okontrollerat i nätverket. Eftersom Ethernet saknar ett TTL-fält finns det ingen mekanism som automatiskt stoppar en ram efter ett visst antal hopp.
Konsekvenserna blir snabbt allvarliga:
- Ramar fortsätter att cirkulera utan stopp
- Trafiken dupliceras och växer snabbt
- Nätverket överbelastas
För att förhindra detta används Spanning Tree Protocol (STP). STP identifierar redundanta länkar och blockerar vissa av dem, så att endast en aktiv väg används i taget. De blockerade länkarna finns kvar som reserv och kan aktiveras vid fel.
Vad är en loop?
Ett tydligt sätt att förstå problemet är att jämföra med rundgång vid en konsert.
När en mikrofon fångar upp ljud från en högtalare och skickar tillbaka det till samma högtalare, förstärks signalen varje gång den cirkulerar. Resultatet blir ett snabbt växande och störande ljud.
I ett nätverk sker något liknande. En Ethernet-ram kan cirkulera mellan switchar och dessutom dupliceras vid varje varv. Detta leder snabbt till att nätverket fylls med trafik — en situation som ofta utvecklas till en broadcast storm, där nätverket i praktiken slutar fungera.

Problem som orsakas av Layer 2-loopar
När en loop uppstår i ett switchat nätverk kan flera allvarliga problem uppstå:
- Broadcast storms – Broadcast-ramar skickas normalt till alla portar i ett VLAN. I en loop kommer broadcast-ramar att cirkulera och dupliceras kontinuerligt. Detta kan skapa en broadcast storm, där nätverket snabbt fylls med broadcast-trafik. Konsekvensen blir att switcharnas CPU och länkar belastas kraftigt, vilket kan göra nätverket mycket långsamt eller helt otillgängligt.
- MAC-adressinstabilitet (MAC address table instability) – Switchar lär sig MAC-adresser genom att observera från vilken port en ram kommer. Om samma MAC-adress plötsligt dyker upp från olika portar (vilket sker i en loop) kommer switchen att uppdatera sin MAC-tabell om och om igen. Detta kallas ofta MAC-address flapping och gör det svårt för switchen att fatta korrekta vidarebefordringsbeslut.
- Multipla kopior av samma ram – Eftersom Ethernet-ramar saknar TTL kan en ram dupliceras och cirkulera flera gånger. En mottagare kan därför få flera kopior av samma ram, vilket kan orsaka problem för applikationer och protokoll.
Lösningen: Spanning Tree Protocol
För att förhindra dessa problem används Spanning Tree Protocol (STP). Protokollet utvecklades ursprungligen av Radia Perlman och standardiserades i IEEE 802.1D.
STP fungerar genom att:
- Identifiera alla switchar och länkar i nätverket
- Beräkna en loopfri logisk topologi
- Blockera redundanta länkar som annars skulle skapa loopar
Det viktiga är att redundansen inte tas bort. Länkarna finns fortfarande kvar fysiskt, men vissa av dem placeras i ett blockerat tillstånd. Om en aktiv länk går ner kan STP snabbt aktivera en tidigare blockerad länk och återställa anslutningen.
Resultatet blir ett nätverk som både är redundant, loopfritt och stabilt