Hittills har vi fokuserat på switchar, men för att möjliggöra kommunikation utanför det lokala nätverket krävs även att routrar konfigureras. Cisco-routrar och switchar har många gemensamma drag – de använder samma operativsystem (Cisco IOS), har liknande kommandostrukturer och delar flera viktiga kommandon. Processen för grundläggande konfiguration är också snarlik för båda enhetstyper.
Som en del av den inledande konfigurationen är det viktigt att tilldela enheten ett unikt namn för att skilja den från andra routrar i nätverket. Det är också nödvändigt att konfigurera säkerhetsinställningar, såsom lösenord, för att skydda enheten. Ett exempel på detta visas nedan.
- Router# configure terminal
- Router(config)# hostname R1
- R1(config)# enable secret class
- R1(config)# line console 0
- R1(config-line)# password cisco
- R1(config-line)# login
- R1(config-line)# exit
- R1(config)# line vty 0 4
- R1(config-line)# password cisco
- R1(config-line)# login
- R1(config-line)# exit
- R1(config)# service password-encryption
- R1(config)# banner motd #Authorized Access Only!#
- R1(config)# end
- R1# copy running-config startup-config
Dual stack
Dual stack är en övergångsteknik som möjliggör samtidig drift av både IPv4 och IPv6 på nätverksenheter och infrastruktur. Genom att implementera dual stack kan nätverksenheter hantera både IPv4- och IPv6-trafik parallellt, vilket säkerställer kompatibilitet mellan de två protokollen.
Denna teknik tillåter nätverksmiljöer att gradvis migrera från IPv4 till IPv6 utan att förlora kommunikationen med befintliga IPv4-enheter och tjänster. Dual stack erbjuder en smidig övergång genom att minimera störningar i nätverksfunktioner och applikationer, samtidigt som det möjliggör fortsatt stöd för båda protokollen under migrerings processen.
En viktig skillnad mellan switchar och routrar är typen av interface de stöder. Till exempel är Layer 2-switchar huvudsakligen avsedda för LAN och utrustade med flera FastEthernet- eller Gigabit Ethernet-portar. Routrar, å andra sidan, är utformade för att ansluta olika nätverk och hantera trafik mellan dem.
I figuren illustreras en dual-stack-topologi där konfigurationen av routerns IPv4- och IPv6-interface visas för att möjliggöra kommunikation i en miljö med både IPv4- och IPv6-trafik.
Interface-konfigurationer
Routrar stöder både LAN och WAN och fungerar som broar mellan olika typer av nätverk, vilket innebär att de kan hantera många olika typer av interface. Till exempel har G2 ISR:er (Integrated Services Routers) ett eller två integrerade Gigabit Ethernet-interface samt platser för High-Speed WAN Interface Cards (HWIC) som kan rymma andra typer av nätverksgränssnitt, såsom seriella, DSL- och kabelgränssnitt.
För att vara användbart måste ett ett uppfylla följande krav:
- Konfigurerat: med minst en IP-adress: IP-adressen konfigureras med hjälp av kommandona ip address för IPv4 och ipv6 address för IPv6, följt av undernätmasken och prefixet för gränssnittet.
- Aktiverat: Som standard är LAN- och WAN-interface inaktiverade (avstängda). För att aktivera ett interface måste det slås på med kommandot no shutdown. Detta liknar att sätta på ett interface. Dessutom måste interfacet vara fysiskt anslutet till en annan enhet (t.ex. en hubb, en switch eller en annan router) för att det fysiska lagret ska vara aktivt.
- Beskrivning: Som ett alternativ kan interfacet också försees med en kort beskrivning på upp till 240 tecken. Det är en god praxis att tillhandahålla en beskrivning för varje interface. Beskrivningar de underlättar felsökning och hjälper till att identifiera en tredjeparts anslutning samt kontaktinformation.
Nedan visas ett exempel på hur gränssnitt på routern R1 kan konfigureras.
- R1(config)# interface gigabitethernet 0/0/0
- R1(config-if)# ip address 192.168.10.1 255.255.255.0
- R1(config-if)# ipv6 address 2001:db8:acad:1::1/64
- R1(config-if)# description Link to LAN 1
- R1(config-if)# no shutdown
- R1(config-if)# exit
- R1(config)# interface gigabitethernet 0/0/1
- R1(config-if)# ip address 192.168.11.1 255.255.255.0
- R1(config-if)# ipv6 address 2001:db8:acad:2::1/64
- R1(config-if)# description Link to LAN 2
- R1(config-if)# no shutdown
- R1(config-if)# exit
- R1(config)# interface serial 0/0/0
- R1(config-if)# ip address 209.165.200.225 255.255.255.252
- R1(config-if)# ipv6 address 2001:db8:acad:3::225/64
- R1(config-if)# description Link to R2
- R1(config-if)# no shutdown
- R1(config-if)# exit
- R1(config)#
IPv4 loopback interface
En vanlig konfiguration på Cisco IOS-routrar är att använda loopback-interface. Ett loopback-interface är ett logiskt, mjukvarubaserat interface som inte är kopplat till någon fysisk port och därför inte kan anslutas till en annan enhet. Det är alltid i ”upp”-läge så länge routern är igång, vilket gör det till ett pålitligt verktyg för testning och hantering av routern.
Loopback-interface är särskilt användbara för att säkerställa att routern alltid har minst ett tillgängligt interface för hantering och kommunikation. De används ofta för interna routing-tester och för att emulera nätverk som ligger ”bakom” routern.
I labbmiljöer är loopback-interface en praktisk lösning för att skapa virtuella interface. Till exempel kan flera loopback-interface skapas på en router för att simulera olika nätverk för konfigurations övninga. I Packet Tracer används loopback-interface ofta för att simulera en anslutning till internet eller andra nätverk.
Att aktivera och tilldela en IP-adress till ett loopback-interface är en enkel process. Till exempel:
- R1(config)# interface loopback 0
- R1(config-if)# ip address 10.0.0.1 255.255.255.0
- R1(config-if)# exit
- R1(config)#
Moduler
Cisco routrar bygger på moduler och när det behövs läggs fler moduler till. Varje modul har en specifik nätverksteknologi, exempelvis seriella. Så här lägger man en ny modul på en router:
- Stäng av routern genom att klicka på Power ikonen
- Klicka på modulen HWIC-2T. Längs ner till höger visas det utvalda interfacet.
- Dra modulen till en tom plats (slot)
- När modulen är på plats tryck igen på Power ikonen.
