Router

Hittills har vi fokuserat på switchar. För att möjliggöra kommunikation mellan enheter utanför ditt nätverk behöver du emellertid även konfigurera routrar. Cisco-routrar och -switchar delar många likheter. De använder liknande operativsystem, har liknande kommandostrukturer och många gemensamma kommandon. Dessutom involverar både nätverksenheterna liknande steg för den initiala konfigurationen. Till exempel bör följande konfigurationsåtgärder alltid utföras: Att ge enheten ett unikt namn för att särskilja den från andra routrar samt att konfigurera lösenord, vilket visas i exemplet nedan.

  • Router# configure terminal
  • Router(config)# hostname R1
  • R1(config)# enable secret class
  • R1(config)# line console 0
  • R1(config-line)# password cisco
  • R1(config-line)# login
  • R1(config-line)# exit
  • R1(config)# line vty 0 4
  • R1(config-line)# password cisco
  • R1(config-line)# login
  • R1(config-line)# exit
  • R1(config)# service password-encryption
  • R1(config)# banner motd #Authorized Access Only!#
  • R1(config)# end
  • R1# copy running-config startup-config

Dual stack

”Dual stack” är en övergångsteknik som används för att möjliggöra samtidig drift av både IPv4 och IPv6 på nätverksenheter och infrastruktur. Genom att implementera dual stack kan nätverksenheter och nätverk stödja både IPv4 och IPv6-trafik samtidigt.

Genom att stödja både IPv4 och IPv6 kan dual stack-miljöer gradvis migrera sina resurser och infrastruktur från IPv4 till IPv6 utan att förlora kommunikation med befintliga IPv4-enheter och tjänster. Det möjliggör en smidig övergång till IPv6 med minimal inverkan på befintliga nätverksfunktioner och applikationer.

En betydande skillnad mellan switchar och routrar ligger i vilken typ av interface de stöder. Till exempel är L2-switchar inriktade på LAN och utrustade med flera FastEthernet- eller Gigabit Ethernet-portar. I figuren används en dual-stack-topologi för att visa hur konfigurationen av routerns IPv4- och IPv6-interface kan genomföras.

Interface-konfigurationer

Routrar stöder både LAN och WAN och fungerar som broar mellan olika typer av nätverk, vilket innebär att de kan hantera många olika typer av gränssnitt. Till exempel har G2 ISR:er (Integrated Services Routers) ett eller två integrerade Gigabit Ethernet-gränssnitt samt platser för High-Speed WAN Interface Cards (HWIC) som kan rymma andra typer av nätverksgränssnitt, såsom seriella, DSL- och kabelgränssnitt.

För att vara användbart måste ett gränssnitt uppfylla följande krav:

Konfigurerat med minst en IP-adress: IP-adressen konfigureras med hjälp av kommandona ip address för IPv4 och ipv6 address för IPv6, följt av undernätmasken och prefixet för gränssnittet.

Aktiverat: Som standard är LAN- och WAN-gränssnitt inaktiverade (avstängda). För att aktivera ett gränssnitt måste det slås på med kommandot no shutdown. Detta liknar att sätta på ett gränssnitt. Dessutom måste gränssnittet vara fysiskt anslutet till en annan enhet (t.ex. en hubb, en switch eller en annan router) för att det fysiska lagret ska vara aktivt.

Beskrivning: Som ett alternativ kan gränssnittet också försees med en kort beskrivning på upp till 240 tecken. Det är en god praxis att tillhandahålla en beskrivning för varje gränssnitt. I produktionsnätverk blir fördelarna med gränssnittsbeskrivningar snabbt uppenbara, eftersom de underlättar felsökning och hjälper till att identifiera en tredjepartsanslutning samt kontaktinformation.

Följande exempel illustrerar konfigurationen av gränssnitten på routern R1:

  • R1(config)# interface gigabitethernet 0/0/0
  • R1(config-if)# ip address 192.168.10.1 255.255.255.0
  • R1(config-if)# ipv6 address 2001:db8:acad:1::1/64
  • R1(config-if)# description Link to LAN 1
  • R1(config-if)# no shutdown
  • R1(config-if)# exit
  • R1(config)# interface gigabitethernet 0/0/1
  • R1(config-if)# ip address 192.168.11.1 255.255.255.0
  • R1(config-if)# ipv6 address 2001:db8:acad:2::1/64
  • R1(config-if)# description Link to LAN 2
  • R1(config-if)# no shutdown
  • R1(config-if)# exit
  • R1(config)# interface serial 0/0/0
  • R1(config-if)# ip address 209.165.200.225 255.255.255.252
  • R1(config-if)# ipv6 address 2001:db8:acad:3::225/64
  • R1(config-if)# description Link to R2
  • R1(config-if)# no shutdown
  • R1(config-if)# exit
  • R1(config)#

IPv4 loopback interface

En vanlig konfiguration av Cisco IOS-routrar inkluderar loopback-interface.

Loopback-interfacet är ett logiskt interface internt i routern som inte är kopplat till en fysisk port och därför aldrig kan anslutas till någon annan enhet. Det betraktas som ett mjukvarubaserat interface som alltid är i ”upp”-läge så länge routern är igång.

Loopback-interfacet är användbart för att testa och hantera en Cisco IOS-enhet eftersom det säkerställer att minst ett interface alltid är tillgängligt. Det kan användas för interna rutningstester och för att emulera nätverk bakom routern.

I labbmiljöer används loopback-interface ofta för att skapa ytterligare virtuella interface. Till exempel kan flera loopback-interface skapas på en router för att simulera fler nätverk för konfigurationsövningar och testsyften. I Packet Tracer laborationer används ofta ett loopback-interface för att simulera en länk till internet.

Aktivering och tilldelning av en loopback-adress är en enkel process, till exempel:

  • R1(config)# interface loopback 0
  • R1(config-if)# ip address 10.0.0.1 255.255.255.0
  • R1(config-if)# exit
  • R1(config)#

Moduler

Cisco routrar bygger på moduler och när det behövs läggs fler moduler till. Varje modul har en specifik nätverksteknologi, exempelvis seriella. Så här lägger man en ny modul på en router:

  1. Stäng av routern genom att klicka på Power ikonen
  2. Klicka på modulen HWIC-2T. Längs ner till höger visas det utvalda interfacet.
  3. Dra modulen till en tom plats (slot)
  4. När modulen är på plats tryck igen på Power ikonen.