PAgP | EtherChannel konfiguration
Link Aggregation Control Protocol (LACP) är en standard enligt IEEE 802.3ad (nu definierad i IEEE 802.1AX) som möjliggör sammanfogning av flera fysiska portar till en enda logisk kanal, känd som EtherChannel.
LACP skickar LACP-paket mellan switchar för att dynamiskt förhandla och etablera kanaler. Detta protokoll fungerar på ett sätt som liknar Port Aggregation Protocol (PAgP) i Ciscos EtherChannel-teknologi, men med den viktiga skillnaden att LACP är en standardiserad IEEE-protokoll, vilket gör det kompatibelt med nätverksutrustning från olika tillverkare.
LACP erbjuder många fördelar. Det säkerställer att portarna på båda sidor är kompatibla innan en kanal bildas, vilket minskar risken för felkonfigurationer. Protokollet stöder upp till åtta aktiva länkar i en kanal och kan dessutom ha upp till åtta standby-länkar. Standby-länkar aktiveras automatiskt om en av de aktiva länkarna fallerar, vilket förbättrar nätverkets redundans och stabilitet.
LACP lägen
LACP använder tre olika lägen för att kontrollera hur portarna beter sig vid etablering av en kanal:
- On – I detta läge ansluts porten till en kanal utan att använda LACP. Inga LACP-paket skickas eller tas emot, och det sker ingen dynamisk förhandling. Båda sidor av länken måste vara inställda på On för att en kanal ska skapas. Eftersom ingen kontroll sker kan detta leda till felaktiga konfigurationer om portarna inte matchar.
- Active – I Active-läge skickar porten regelbundet LACP-paket för att initiera förhandlingar med den andra sidan. Om den andra sidan är inställd på Active eller Passive kan en kanal etableras.
- Passive – I detta läge skickar porten inte några LACP-paket, men svarar på mottagna paket. För att en kanal ska kunna skapas kräver detta att den andra sidan är inställd på Active. Om båda sidor är inställda på Passive, kommer ingen förhandling att ske och ingen kanal bildas.
Skillnader mellan LACP och PAgP
LACP och PAgP har liknande funktionalitet, men de skiljer sig på några viktiga sätt.
- LACP är en standard från IEEE, vilket gör det kompatibelt med utrustning från olika tillverkare.
- PAgP är däremot Cisco-specifikt och fungerar endast med Ciscos egna switchar.
- En annan skillnad är att LACP erbjuder stöd för standby-länkar, vilket inte finns i PAgP.
Till skillnad från LACP, som stöder upp till åtta aktiva länkar och åtta standby-länkar, erbjuder PAgP (Port Aggregation Protocol) inte stöd för standby-länkar. I PAgP kan endast de länkar som ingår i den konfigurerade EtherChannel vara aktiva, och det finns ingen mekanism för att hantera redundanta länkar som standby.
Om en aktiv länk i en PAgP-baserad EtherChannel fallerar, reduceras kanalens totala bandbredd. Det är upp till nätverksadministratören att manuellt lägga till ytterligare länkar eller omkonfigurera kanalen om en ersättningslänk behövs.
Exempel på inställningar för LACP-läge
Betrakta de två switcharna i figuren. Om S1 och S2 etablerar en EtherChannel med hjälp av LACP beror på läges inställningarna på varje sida av kanalen.
Tabellen visar olika kombinationer av LACP-lägen på S1 och S2 samt det resulterande utfallet för etablering av EtherChannel.
