Vid länkstatus routing konstruerar varje router sin egen intern karta över nätverkstopologin. När en router blir aktiv skickar den meddelande med frågor rörande nätverket routern befinner sig i. Routern skickar också meddelande som innehåller information om egna nätverk. Det är så routrarna bygger en fullständig karta över nätverkstopologin. Kartan används av routrar för att välja den bästa vågen.

Länkstatus routing-protokoll reagerar snabbt på nätverksförändringar. Med periodiska och triggade uppdateringar håller aktuell information för varje länk (förbindelse mellan routrar). Triggade uppdateringar skickas direkt till andra routrar utan att vänta på periodiska uppdateringar. Denna översvämning av uppdateringar behövs för att säkerställa att alla routrar uppdaterar sin databas innan de uppdaterar routing-tabellen.

Dessutom stöder länkstatus routing-protokoll VLSM (Variable Length Subnet Masks), vilket gör att routrar kan känna igen och vidarebefordra trafik till delnät inom ett nätverk. Till skillnad från de flesta distansvektor routing-protokoll inkluderar länkstatus routing-protokoll i uppdateringar nätmasken. Det medför att routrar tydligt kan identifiera det exakta delnätet att vidarebefordra trafik till. Detta kallas också classless routing.

Alla länkstatus routing-protokoll måste bygga och underhålla tre separata tabeller (även kallade databaser): Granntabellen (även känd som Adjacency-databasen eller neighbor), topologikarta (även känd som Link State-databasen) och routing-tabell (även känd som Forwarding-databasen).

OSPF-protokollet är ett exempel på länkstatus routing-protokoll. Protokollet används för att hantera nätverkstrafik (routing) i stora nätverk eller AS-nätverk.

Autonoma System – AS

AS är en samling av nätverk som administreras som en enhet. För att kunna skilja mellan olika autonoma system används ett unikt AS-nummer som börjar från 1 och går upp till 65535.

AS skapar en gräns för räckvidden av ett routing-protokoll och det avgör hur långt routing-information får spridas ut. Utöver detta kan routing-informationen filtreras innan den sprids till andra AS-system.

Precis som IP-adresser är AS-nummer uppdelade i två typer; Privat och Publik.

• Publika AS-nummer – Används mellan AS-nätverk på internet. Dessa AS-nätverk ansluts samman med routing-protokollet BGP. IANA (Numbers Authority) kontrollerar de Publika AS-numren.
• Privata AS-nummer – Används för att dela upp det interna nätverket till mindre nätverken. Vi kan använda vilken som helst privat AS-nummer i de interna nätverk såvida dessa inte ansluts till det publika nätverket.

IGP och EGP routing-protokoll

Generellt finns det två typer av routingprotokoll IGP och EGP.

• IGP (Interior Gateway Protocol) är ett routing-protokoll som körs inom en AS nätverk, såsom RIP, IGRP, EIGRP, OSPF och IS-IS. IGP routing-protokoll grupperas i Distansvektor och länkstatus routing-protokoll.
• EGP (Exterior Gateway Protocol) är ett routing-protokoll som används mellan olika AS-system. Numera är endast BGP (Border Gateway Protocol) protokoll som är i bruk.